. En sak som ligger till grund för detta är är mängden skördade druvor per vinstock eller hektar.
Exempel 1: Här ser ni tre foton, som visar skillnaden mellan en vingård som är kvalitetsorienterad, och en som är kvantitetsorienterad.
Detta är en av endast två Tinta de Toro-druvklasar på en vinstock, i vingården hos Nuntia Vini. Här är den genomsnittliga skördemängden 0,8 - 1 kg per vinstock. En flaska vin som gjorts på dessa druvor kostar drygt 25 Euro. För dyrt?
Resultatet är ett verkligt naturligt vin, som inte fått några andra tillsatser än lite svavel. Men ingenting fattas heller; mycket mineraler, resveratrol och andra växtpolyfenoler, som verkar antioxidativt och anti-cancerogent. Vinet, som är fylligt och koncentrerat, är en stor nöje att avjuta och är dessutom lagringsbart.
Exempel 2: Här ser man en del av avkastningen på en Ugni Blanc-vinstock i västra Frankrike. Uppskattningsvis kommer ägaren till den här vinstocken att skörda mer än 20 kg! Vinet som framställs härav borde därför inte kosta mer än 1 Euro. Konsumentpriset per flaska hamnar dock på ca 5 Euro. En bra affär, eller hur?
Resultatet är en tunt, obetydligt, fullständigt neutralt vin med låga halter av mineralämnen. Förmodligen är druvmustens sockerhalt så låg, så att den måste tillsättas socker till jäsningen. På vinspråk kallas detta att chaptalisera, för att den här saften under jäsningen ska få en tillräckligt hög alkoholhalt för att få kallas vin. Eftersom så många druvor på en vinstock innebär att de knappast är mogna, innehåller de för mycket syra, som man avlägsnar med vissa preparat, eller så tillsätter man druvmustkoncentrat, för att neutralisera syran och göra det hela smakligare.
Begreppet "biologisk" eller "ekologisk" vinodling kan med få ord förklaras som ett arbetssätt, där ingen konstgödsel, kemisk-syntetiska eller systemiska besprutningsmedel (herbicider, fungicider, insekticider) får användas. Därav kan man dra slutsatsen, att dessa ämnen, varav vissa misstänks vara cancerframkallande, inte förekommer i ekologiska viner på samma sätt och inte då heller kommer i grundvattnet. Det skulle ju dock vara naivt att tro, att alla ekoviner på marknaden skulle vara av bättre kvalitet bara av dessa anledningar. Det kan man bara nå med ytterligare kvalitetsorienterade steg både i vingården och i vinkällaren.
Biodynamisk vinodling
De regler som gäller för ekologisk vinodling var gäller användandet av kemikalier gäller även för bio-dynamisk odling. Ur antroposofisk synvinkel är ett jordbruk, och därmed även en vinodling, en individuell enhet med ett eget kretslopp och en så stor artrikedom som möjligt av djur, fåglar, insekter och växter. Därför bör man plantera många olika växter, häckar och träd. Bearbetningen och fruktbarheten i jorden sköts av mestadels kor men även får och hästar. Sedan använder man den naturliga gödseln från djuren, tillsammans med annnan kompost, i vingården. I undantagsfall får man använda köpt naturgödsel från andra ekologiska lantbruk.
Medan omställningsfasen från konventionell vinodling (med kemikalier) till ekologisk odling är 2,5 - 3 år, så gäller 6 - 7 år för biodynamisk odling. Först då har kemikalierna försvunnit ur jorden och den fått vitalitet och tillräckligt med mikroorganismer. Grunden för den här långa omställningsfasen ligger hos antroposofen Rudolf Steiners teser (grundaren av biodynamisk odling) att svampsjukdomar (som förorsakar de största skadorna i vinodlingarna) beror på en störning i balansen mellan jordmån och omgivning.
För att återställa den här balansen använder man 8 biodynamiska preparat, som mest framställs av jordbruken själva. De är numrerade från 500 - 507 och består av följande beståndsdelar:
500 Humuspreparat - kogödsel fylls i ett kohorn och grävs ner i jorden under vintern, blandas med vatten på våren och rörs noggrant (det här tillvägagångssättet, känt från homeopatin, kallas att dynamisera) och används i homeopatiskt små mängder i vingården för markförbättring.
501 Kiselpreparat - finmald bergkristall som fylls i ett kohorn och grävs ner under sommaren. Sedan dynamiseras det med vatten under nästa vegetationsfas för att förbättra fotosyntesen.
Preparaten 502 - 507 baserar sig på rölleka, kamomill, brännässlor, ekbarkspreparat, maskros, valeriana.
Bland annat vill man höja aktiviteten hos mikroorganismerna i komposten.
I biodynamisk vinodling bör de som arbetar i vingården och i källaren ha känsla för de kosmiska rytmerna och planeternas läge på stjärnhimlen. Här tar man hänsyn till Maria Thuns Så- och skördekalender.
Gemensamt för både ekologisk och biodynamisk odling är att man får använda koppar och svavelpreparat i små mängder för att bekämpa svampangrepp.
Enligt vår erfarenhet tar många vinodlare vägen från konventionell odling till ekologisk och sedan bio-dynamisk. Det är dock inte många som ägnar sig så intensivt åt Rudolf Steiners lära och den biodynamiska vinodlingen som Nicolas Joly. När så berömda namn som Madame Bize-Leroy på Domaine Leroy, Romanee-Conti, Domaine Leflaive, Chateau Beaucastel, Domaine Marcoux, Peter Sissek, Perez Palacios, Bertrand Sourdais bekänner sig till den biodynamiska odlingen och offentligt framför att det arbetssättet höjer kvaliteten på deras viner, kan man knappast beskylla dem för att det enbart är på idelologiska grunder.
För den som vill fördjupa sig i biodynamisk vinodling, rekommenderas Nicolas Jolys böcker "Beseelter Wein", „"Wine From Sky To Earth", „"Biodynamic Wine Demystified", „"What is Biodynamic wine ?", „Der Wein, die Rebe und die biologisch-dynamische Wirtschaftsweise".
När vi beskriver doften hos "våra" ekoviner från medelhavsområdet, använder vi ofta begreppet "Garrigue" eller "Macchia". Typiskt för hela medelhavsområdet, är att det förekommer en 2-3 meter hög och nästan ogenomtränglig vegetation av bland annat ginst, rosmarin, cistros, trädljung, taggranka, smultronträd (en art i familjen ljungväxter) och myrten (som man tillverkar likör av på Sardinien). Mitt på dagen, och på sommaren när det är riktigt hett, fylls luften av dessa dofter av torra örter och även kåda, och detta brukar man beskriva som "Garrigue"- eller "Macchia"-doft. Stockar och druvor som växer i närheten verkar faktiskt ta till sig av den här väldoftande "parfymen", så att det faktiskt märks i det färdiga vinet som en angenäm örtighet, Goda exempel på detta är följande viner:
Mjöldagg (Oidium) och falsk mjöldagg (Peronospora) är de svampsjukdomar som är farligast för vinrankan.
Vid ett mjöldaggsangrepp bildas ett vitt-grått mögel på druvor och blad. Som en följd av detta spricker druvorna upp, och vid fuktigt väder börjar de ruttna. Tillverkar man vin på sådana druvor så smakar vinet mögel.
Falsk mjöldagg (Peronospora) uppstår vid fuktig väderlek, och visar sig först som gulaktiga fläckar på bladens ovansida, och senare som ett vitt svampskikt på bladens undersida. Efter några dagar blir bladen gulbruna och faller av. Druvornas utveckling och mognad stannar av, de skrumpnar och torkar in. Vid ett stort angrepp kan hela skörden gå fördärvad.
I konventionell vinodling används kemiska och kemisk-systemiska bekämpningsmedel mot svampangrepp (fungicider). Systemiska bekämpningsmedel verkar inifrån växten. Ekologiska vinodlare får använda koppar-preparat mot peronospora och svavelpreparat mot oidium. Både konventionella och ekologiska vinodlare känner väl till de möjliga åtgärderna och dess följder vad gäller skördebortfall och inverkan på vinets kvalitet.
Vad som dock är mindre bekant, är att druvor som behandlats med kemiska fungicider får mycket tjocka skal och utvecklar ett fast och hårt fruktkött. När man sedan pressar dem får man tillsätta enzymer för att fruktköttet ska bli mjukt och "pressbart".
"Efter ett års lagring i vår källare överträffar denna ekologiska Chianti alla våra förväntningar och har verkligen varit värd att vänta på! Den uppvisar nu alla karaktärsdrag för ett väldigt bra vin från Toscana, till och med bättre än tidigare årgångar, som utmärkts med
1:a pris i VINUM (schweiziskt/tyskt vinmagasin) i en provning som jämförde 180 toscanska viner: bästa chianti och mest prisvärd.
2:a pris i DER FEINSCHMECKER (tysk mattidning) där man testade 69 olika Chianti.
Det som skrevs om årgång 2005 i dessa tidskrifter, bekräftades av en provningspanel under VINITALY (Italiens största vinmässa), som gav årgång 2007 en "GRAN MENZIONE"
Doften karaktäriseras av mogna bär, körsbär, vanilj, ek, kryddor och örter, med inslag av mineral; koncentrerad och fräsch visar den upp Sangioveses själ. Vad gäller smaken har den också mycket att visa upp; karaktären av mogna körsbär och dem kraftfulla strukturen gör vinet lämpligt även till en stek, eller smakrika såser. Serveras nu vid 15-17 grader, eller lagra till 2012.
I slutet av april, på väg hem från Nantes, besökte vi "våra" vinodlare längs med Loire och Cher (en biflod till Loire).
När vi åkte genom Muscadet-distriktet slog det oss, att de konventionellt odlade vinmarkerna inte var "nakna" (det vill säga behandlade med herbicider), utan täckta av en rödbrun växtmassa. Förklaringen till detta fick vi av Guy Bossard, Demeter-ansluten vinodlare på Domaine de l`Ecu: på grund av de starkt ökande priserna på herbicider, sprutar de konventionella odlarna med detta 3-4 veckor senare än de brukar. Det som händer då, är att den första växtligheten bestående av gräs och "ogräs" inte förhindras, utan utrotas först när den växt upp 10-20 cm. När denna växtlighet dör, färgas den rödbrun.
(biodynamiskt skött vingård på Clos de la Coulee de Serrant, bilden tagen 20.04.2007 kl 12.15, i bakgrunden Chateau La Roche aux Moines)
Rent allmänt så försöker dessa vinodlare att minska ner herbicidbesprutningen per år - av kostnadsskäl. Sammantaget så tycker vi att dessa vinodlingar är en skam för hela Muscadetområdet, där det för övrigt endast finns två stycken ekologiska vinegendomar, vad vi vet.
Hur man skonar omvärlden, och kan få ekologisk vinodling att fungera, fick vi höra om hos Guy Bossard, som per telefon meddelade vår ankomst till Viginie Joly (Clos de la Coulee de Serrant). Han visse, att de hade planterat unga vinstockar längs med en stenmur, och han gav dem rådet att samla in de sniglar som bodde i stenmuren och som kommer ut när det regnar, innan de gav sig på vinrankorna.
(konventionell (besprutad med herbicider) vinodling alldeles i närheten av Clos de la Coulee de Serrant, fotograferad 20.04.2007 kl 12.52.)
Alla vinodlare vi besökte klagade över en mycket klen skörd 2007 (ihållande regn och Peronospora) och 2008 (kraftig frost 7 april då de unga vinstockarna frös ihjäl). Ett dåligt år kunde de klara finansiellt, men två år i sträck är för mycket och nu hoppades alla på en lyckad skörd 2009.
Egentligen hade vi för avsikt att besöka ett "nytt" vingods i Appellation Vouvray, men det kändes inte tillräckligt viktigt att inspektera vinodlingarna i hällregn och utan gummistövlar....
Catherine Roussel och Didier Barouillet på Clos Roche Blanche har redan arrenderat ut hälften (9 hektar) av sina vingårdar och planerar att gå i pension inom de kommande åren, förutsatt att de hittar en efterträdare. De bekymren har inte familjen Dauny (Sancerre), där övertar äldste sonen ansvaret för vingården lite i taget.
(Virginie Joly vid ingången till provningskällaren.)
Facit från den här resan: den är en härlig känsla att samarbeta med så kvalitetsorienterade och ansvarstagande vinodlare, som dessutom levererar högklassiga, rena och karaktärsstarka ekoviner.
Ekologiska viner, som vi själva mer än gärna avnjuter och med gott samvete kan rekommendera våra kunder!