Badia a Coltibuono - eller tusen år av ekologisk vinodling

Badia a Coltibuono, den goda skördens kloster, är en av de mest välrenommerade odlarna av Chianti Classico och dessutom möjligen ett av de äldsta vingodsen i Toscana. Det grundades på 1100-talet av munkar tillhörande Vallombrosa-orden i närheten av Gaioli i Chianti. Under Napoleons herravälde blev Badia a Coltibuono sekulariserat och sedan förvaltat av en fransk general.

1846 övertogs Badia a Coltibuono av Michele Giuntini, en florentisk bankir och förfader till den nuvarande ägarfamiljen Stucci-Prinetti. Det var dock först hans barnbarn Piero Stucci-Prinetti och hans fru Lorenza di Medici som upptäckte den vinodlings- och lantbruksmässiga potentialen hos godset, såväl som den ekonomiska betydelsen både för sig själv som för hela Toscana. Vilken vinodlare besitter så värdefulla vinrankor, som har växt ostört i tusen år och haft all den tiden för att anpassa sig till de förutsättningar som råder just där?

På grund av munkarnas skriftliga anteckningar vet man att aldrig några främmande vinstockar har planterats där.

Med dessa vinstockar var det lätt att bedriva ekologisk odling, eftersom svampsjukdomar och skadedjur endast uppträder mycket sporadiskt.

Som första kvinnliga president för Chianti Classico-konsortiet (Chianti Storico) satte Emanuela Stucci-Prinetti och hennes bröder Guido och Paolo, som gemensamt leder Badia a Coltibuono, standarden för ett föredömligt sätt att skapa varaktighet, kvalitet och tradition. För dem som måste övertygas, rekommenderar vi att besöka Badia a Coltibuono. Där kan man boka en matlagningskurs, eller bara delta i en vinprovning eller äta i restaurangen - eller att beställa Badia a Coltibuonos viner från oss:

Chianti Classico

Chianti Classico Riserva

Chianti Classico Cultus Boni

Chianti Classico Sangioveto

Erich Hartl

hartl@weinpur.de

www.organicwinepure.com

Chateau Seigneurs de Pommyers, 2007, Bio-Bordeaux

Det är ingen konst att framställa bra viner om man är vinmakare på ett Grand Cru Classé-slott i Medoc, och får över 50 Euro, ja kanske till och med över 500 Euro per flaska, beroende på klassificering.

Väsentligt svårare är det för se "små" slotten utanför de nobla appellationerna, som sällan får betalt mer än 10 Euro för sina produkter. Här måste vinodlaren kalkylera noga hur många vinstockar han planterar, hur mycket maskin- eller manuellt arbete som krävs och hur skördeuttaget måste hållas för att det hela skall gå runt.

När vädret, som 2007, inte samarbetade med vinodlarna så blir resultatet inte särskilt bra sett ur vare sig kvalitets- eller finansiell synvinkel.

Ett mycket positivt undantag är dock Chateau Seigneurs de Pommyers.

En italienare i Bordeaux är ju kanske inte lika självklart som en amerikanare i Paris som dansar i regnet, hälsar Gene Kelly.

När det är dåligt väder i Bordeaux är det ingen som har lust att dansa. Men eftersom dans är ett uttryck för livsglädje, måste det ändå ha dansats lite i vingårdarna hos Chateau Seigneurs de Pommyers år 2007, för trots att det är en medelmåttig årgång så har man här skördat toppkvalitet.

Charm, lättsamhet och finess som bärs fram av fin fruktrikedom.

Ja, det är glömt, att innan Bordeaux fanns i Italien (hälsningar till Sassicaia), så fanns Italien i Bordeaux.

Sedan 1961 så odlar familjen Piva, som härstammar från Italien, vin på det här slottet. Nu har plötsligt Guide Hachette uppmärksammat dem och givit dem utmärkelser.

Med all rätt!

Doft av plommonkompott och lite Romtopf, fina tanniner i eftersmaken lämnar inget övrigt att önska.

Choklad, Mocca, Tobak, allt finns där, som borde vara gott för minst 95 Parkerpoäng. Förhoppningsvis upptäcker Parker dock inte det här slottet, så att vinerna fortsätter att vara överkomliga i pris. Vad månde bliva av detta i den sensationella årgången 2009?

Priset är hett!

Erich Hartl

hartl@weinpur.de

http://www.organicwinepure.com/

.

LA RENAISSANCE DES APPELLATIONS 1

.

Detta är en förening som grundats av Nicolas Joly (Clos de la Coulé de Serrant, och som består av vinodlare i olika länder. Den ursprungliga tanken var att ta Appellationen (ursprunget) i större beaktande. Man utgår ifrån det faktum att "det moderna vinodlandet med kemikalier, konstgödsel, enzymer och syntetiskt framställda jäststammar eliminerar, inte bara vinrankans metabolism och fotosyntes, utan också den karaktär vinet får av den jord rankan växer i.

Den som vill bli medlem får, under bevittnande av en notarius publicus, skriva under att man tänker följa föreningens stadgar och att man kan bli kontrollerad av en annan medlem när som helst.

Det är därför inte fråga om "ekologiskt" eller "icke-ekologiskt" utan istället sätt att arbeta för att låta Appellationen (ursprunget) komma till uttryck.

Man har infört ett 3-stegs system med 1, 2 eller 3 stjärnor för att kvalificera vinodlarna, och för att göra det möjligt för dem att övergå från en minimistandard till ett mer anspråksfullt sätt att arbeta, om de har möjlighet till det:

1 stjärna

Inga herbicider, ingen konstgödsel, inga kemisk-syntetiska produkter, inga systemiska kemikalier, ingen aromjäst.

2 stjärnor

den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att återställa och reglera smaken på vin, som förfalskats genom olämpliga vinodlingsmetoder. En återgång till ett naturligt arbetssätt gör denna teknik överflödig och låter de ursprungliga smakerna träda fram. Här får man inte skörda maskinellt eller använda konstgjord jäst, heller inga enzymer, mustkoncentration, kryoextraktion eller behandling för att kyla ned druvorna till fryspunkten.

3 stjärnor

förbjudet att tillsätta eller avlägsna syra i vinet, ingen askorbinsyra, ingen potassium sorbat, ingen chaptalisering, ej heller med koncentrerad must.

Erich Hartl

hartl@weinpur.de

http://ekovinbiodynamisktvin.blogspot.com/

.

Ekoviner av genmanipulerade druvor?

.

Att framställa vin, och i ännu större utsträckning ekologiskt vin, av genmanipulerade vinstockar/druvor, är i nuläget varken tillåtet, önskvärt eller förmodligen på längre sikt tänkbart.

Kanske blir det dock möjligt i framtiden att kunna sluta använda kemiska fungicider i konventionell vinodling. Det finns misstankar om att dessa fungicider eventuellt är cancerframkallande. Även kopparsulfat, som används i ekologisk odling mot svampsjukdomar, skadar ju jorden och därmed grundvattnet.

Nu har den kinesiska forskaren Yuejin Wang vid Forskaruniversitetet i Yanling (källa: New Scientist) upptäckt, att druvorna från en kinesisk vildväxande vinstock innehåller 6 gånger så mycket resveratrol som odlade druvor. Förutom att resveratrol på senare år kommit i rampljuset för att kunna motverka både cancer och hjärt-kärlsjukdomar, har det en skyddsverkan i växten mot de fruktade svamp- och mögelsjukdomarna mjöldagg och falsk mjöldagg (Oidium och Peronospora). Hos de vanliga odlade druvsorterna räcker inte halterna till för att skydda mot svampangrepp.

Genom att isolera den här genen hos den vilda druvsorten Vitus pseudoreticulata, som står för det höga innehållet av resveratrol, och överföra den till "normala" vinstockar (Vitis vinifera), skulle det alltså vara möjligt att i framtiden plantera genmanipulerade vinstockar både inom konventionell och ekologisk odling med (som det verkar) endast fördelar: mindre kemikalier i vinodlingarna, mindre påverkan på omvärlden. Detta på grund av, framförallt hos rödviner, högre halter av resveratrol, med alla sina positiva egenskaper.

Det skall dock poängteras att de långsiktiga följderna inom jordbruket vad avser genmanipulering inte är utforskade.

Erich Hartl
hartl@weinpur.de
www.organicwinepure.com

.

Ekologiskt vin - riktlinjer

...

Reglerna för vad som gäller vid källararbetet vid framställning av ekologiska viner låter vänta på sig. Följaktligen finns det inom EU inte några lagar definierade ännu. Att detta stötts och blötts i flera år, både nationellt och internationellt, har sin grund i motstridiga intressen mellan de södra och norra vinproducerande länderna, och att olika aktörer på marknaden har olika målgrupper.

De önskemål vinkonsumenterna har om goda, rena, tillsatsfria viner som är omanipulerade, lågsvavlade och inte tillsatta konserverings/stabiliseringsmedel och annat, kan förmodligen lättare uppfyllas av de vinproducerande länderna i söder. Deras viner innehåller ju generellt mer färgämen, alkohol, garvsyra och resveratrol, som betyder bättre hållbarhet. En ytterligare fördel har de i ett torrare klimat, vilket för att druvorna inte så ofta drabbas av röta och svampsjukdomar. De kräver betydligt mindre svaveltillsats än sina nordliga grannar.

Viner från nordliga vindistrikt måste - enligt fackmänniskor - på grund av klimatpåverkan svavlas kraftigare och behöver fler tillsatser för att klara sig. De kräver alltså att den tillåtna mängden svavel i ekoviner skall vara högre. Men också frågor som upphettning för att utvinna mer färg, användning av odlad jäst/aromförstärkande jäst och andra tillsatser är punkter man strider om.

En tredje intressegrupp är stora importörer och de som importerar i bulk för att buteljera och sälja så billigt som möjligt. De vill naturligtvis formellt hålla sig till riktlinjerna men kan knappast ta hänsyn till etiska, moraliska, sociala och kvalitativa aspekter. Mestadels kommer sådana viner per tankfartyg till nordeuropa för tappning på box/flaska. Dessa viner blir ju omilt behandlade genom ompumpning, luftkontakt etc, och kräver ytterligare svaveltillsats, stabilisering och konservering för att kunna säljas.

Klart är, att resultatet av EU-riktlinjerna vad avser vinifieringen av ekologiska druvor verkar bli en otillfredsställande kompromiss. Därför blir det upp till var och en, att bry sig om huruvida det besprutas i vingården eller manipuleras i vinkällaren, och att köpa viner från välrenommerade vinodlare och inga anonyma storköpsvarianter.

Erich Hartl
hartl@weinpur.de
http://www.organicwinepure.com/

...

DOMAINE DE MARCOUX I LIVETS GODA

.

I det senaste numret av Livets Goda gör Michel Jamais en omfattande intervju med vår producent i Chateauneuf-du-Pape, Domaine de Marcoux, och dess vinmakerska Sophie Armenier. Där avhandlas bland annat klimatet, terroiren, deras biodynamiska arbete i vingårdarna och vad som hände när Robert Parker gav deras 1998 Vieilles Vignes 100 poäng. Köp den och läs!

I vår webbshop har vi flera viner från Domaine de Marcoux.

Erich Hartl
hartl@weinpur.de
http://www.ekologiskt-vin.com/

.

Varför är vin dyrt eller billigt?

.
En sak som ligger till grund för detta är är mängden skördade druvor per vinstock eller hektar.

Exempel 1: Här ser ni tre foton, som visar skillnaden mellan en vingård som är kvalitetsorienterad, och en som är kvantitetsorienterad.

Detta är en av endast två Tinta de Toro-druvklasar på en vinstock, i vingården hos Nuntia Vini. Här är den genomsnittliga skördemängden 0,8 - 1 kg per vinstock. En flaska vin som gjorts på dessa druvor kostar drygt 25 Euro. För dyrt?














Resultatet är ett verkligt naturligt vin, som inte fått några andra tillsatser än lite svavel. Men ingenting fattas heller; mycket mineraler, resveratrol och andra växtpolyfenoler, som verkar antioxidativt och anti-cancerogent. Vinet, som är fylligt och koncentrerat, är en stor nöje att avjuta och är dessutom lagringsbart.

Exempel 2: Här ser man en del av avkastningen på en Ugni Blanc-vinstock i västra Frankrike. Uppskattningsvis kommer ägaren till den här vinstocken att skörda mer än 20 kg! Vinet som framställs härav borde därför inte kosta mer än 1 Euro. Konsumentpriset per flaska hamnar dock på ca 5 Euro. En bra affär, eller hur?

Resultatet är en tunt, obetydligt, fullständigt neutralt vin med låga halter av mineralämnen. Förmodligen är druvmustens sockerhalt så låg, så att den måste tillsättas socker till jäsningen. På vinspråk kallas detta att chaptalisera, för att den här saften under jäsningen ska få en tillräckligt hög alkoholhalt för att få kallas vin. Eftersom så många druvor på en vinstock innebär att de knappast är mogna, innehåller de för mycket syra, som man avlägsnar med vissa preparat, eller så tillsätter man druvmustkoncentrat, för att neutralisera syran och göra det hela smakligare.

Erich Hartl
hartl@weinpur.de
www.organicwinepure.com.de
.